Ett försenat inlägg

En dag skall jag vakna upp och sammanställa allt. Som att borra ett hål i taket och klättra upp där, på en gammal trästege som gnisslar men alltid håller ändå. Och däruppe sitter jag sedan. Kan blicka uppåt, neråt, bakåt, framåt, ingenstans och överallt. Kan blunda om jag vill. Plocka bort tegelstenar och låta de falla till marken. Kan lyssna till dess ekon.

Clarice Lispector: Det finns mycket att säga som jag inte vet hur jag ska säga. Orden saknas. Men jag vägrar att hitta på nya; de som redan finns bör kunna säga vad som går att säga och vad som är förbjudet. Och det som är förbjudet gissar jag. Om jag orkar. Bakom tankarna finns inga ord: man är.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s