Konsten att tjuvlyssna

Plockar upp, lägger ner. Föremål. Penna, bok, skrivblock. Läser tre ord, drar ett djupt andetag, vänder bort blicken. Spetsar öronen. Prat bredvid mig; om att föda barn, naturliga förlossningar som går fel, barnet dog, och vill man verkligen utsätta sig för dessa risker?

Rösterna glider ihop, jag kan bara stundtals urskilja vad som sägs. Dunk, dunk, kaffekvarnen mal högljutt bönorna. Duvorna rör sig i flock över den regntunga himlen. Typ redo att hantera världen. Trasmattor hänger på väggen, en myriad av färger.

Hänga av sig. Lager på lager. Varm rödfuktig hud. Regnvått tyg, drypande hårtestar. Kan man göra det här så att det känns meningsfullt? Det ska bli handlingsplaner! utropar hon.

Mammans läppar som möter det fjuniga, mjuka huvudet. Bebisens blick i famnen. Flackande, men fokuserad. Det är en vacker dans. Ingen annan är bjuden.

Jag är en tjuv som lyssnar. Jag tar in, öppnar upp, stjäl orden som folk omkring mig helt oförbehållsamt yttrar. Förtroliga skratt glider mig förbi i sidled. Jag snappar upp, lär mig vända ut och in. Är en öppen mottagning. Jag ler i mjugg.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s